Ur Gravens djup : Tegnérkyrkogården: Gustaf Selldén: Ett löjtnantshjärta som klappade för Danmark

I Växjö nära järnvägstationen alldeles brevid järnvägen ligger den anrika

Tegnérkyrkogården grundad 1809 där många av stadens betydelse fulla personer fått sin grav. Bland dem skalden och Biskopen Esaias Tegnér. De flesta som vilar där verkade i staden och dess omgivningar .En och annat hade dock ett växlingsrikare öde. I regementsläkare Niclas Selldéns1806-1882 familjegrav (några steg bakom den Tegnérska familjegraven) vilar dennes brorson  Niclas Johan Gustaf Selldén

En ung man som influerad av tidens Skandinavism slogs på Danmarks sida i Dansk-tyska kriget 1864

Niclas Johan Gustaf Selldén föddes 1840 i Långserud  i Värmland från 1855 bodde familjen på Kastensbohls gård .Fadern Erik Gustaf Selldén var kapten för Gillbergs kompani  vid Värmlands regemente och modern Emma Dalinda Waldström kom från en känd värmlandsläkt besläktad med bland annat familjen Geijer och dess släktkrets.

Efter genomgångna militära studier på Karlberg blev Gustaf  januari 1862 underlöjtnant vid Kronobergs regemente   I11 i  Växjö.
Han flyttade in till sin farbror i det Sellénska huset på Storgatan 12 .Hans yngre bröder flyttade även till Växjö efter Karlstads brand 1865.

 

Doktor Selldéns hus Storgatan12 i kvarteret Klostret

Dansk Tyska kriget 1864

Områdena i södra Danmark, framför allt Schleswig hade varit konfliktområde mellan Tyskland och Danmark under 1800-talet. Området beboddes  av såväl tysk- som dansktalande. Två gånger ledde dessa spänningar i hertigdömena Schleswig och Holstein i krig.1848-1850 och 1864.

Vid denna tid utövade skandinavismen ett stort inflytande i Sverige .Den yttrade sig bland annat i diskussioner om en militärallians mellan Sverige-Norge och Danmark samt i att svenska frivilliga deltog på dansk sidan i krigen i Schleswig-Holstein.

Redan vid kriget 1848-1850 efter riksdagsbeslut en svensk trupp till Danmark  bland dem Gustafs far. .

Vid Preussens och Österikes anfall på Danmark i början av 1864

var upprördheten i Sverige stor tillsammans med regementskamraten löjtnanten Zacharias Fredrik Aschan 1835-1899 och andra svenska frivilliga  reste Gustaf  i mars 1864 ner till Danmark för att ta värvning i den Danska armén

Efter audiens hos danske kungen tog de båda löjtnanterna värvning iden danska armén den 13 mars 1864. Gustaf Selldén i det 4:e infanteriregementet och Aschan i det 17:e infanteriregementet . Omedelbart skickades de ner till fronten vid sundet vid ön Als
Omedelbart fick de känna på krigets allvar då en kanonkula slet av rockskörtet på Aschan. Gustaf började föra dagbok .Dagboken är till att börja med hållen i en ganska munter ton som i takt med striderna dock blev allvarligare för att sedan upphöra helt.

Gustaf tar del av striderna kring Dybböl den 28 mars då tyskarna tillfälligt slås tillbaka Tyskarna började sedan belägra Sönderborg för att den 18 April den 18 april sätta in det stora anfallet vid Dybböls skansar  Danskarna led ett svårt nederlag, Gustafs regemente var stationerat vi Als och skickades till undsättning men kom försent. 

Preussiska trupper den 19 April efter stormningen av Dybböls skans

 http://www.kulturarv.dk/)

Den 29 juni intog tyskarna Als och Dankarna retirerade till Fyn.En vapenvila inleddes den 20 juli. I de därpå följande fredsförhandlingarna gick inte bara Holstein förlorat utan även hela Schleswig för Danmark och därmed en stor del dansktalande befolkning. 30 oktober 1864  slöts sedan freden i Wien 

                               ( Camphausen Wilhelm: Stormningen av Als
                                 Deutches Historisches Museum)

Efterspelet

Först efter Första Världskriget fick Danmark tillbaka den norra delen av Schleswig
Sammanlagt tjänstgjorde 434 svenskar som frivilliga i Danmark under kriget

totalt stupade 11 svenskar under kriget,12 sårades i strid och 22 blev krigsfångar.

Gustafs kamrat Zacharias Fredrik Aschan sårades den 13 April,både han och Gustaf hedrades den 6 oktober 1864 med utmärkelsen Riddare af Dannebrogsorden

Båda  återvände till sin tjänster vid Kronobergs regemente Där Aschan så småningom blev kapten  Gustaf Selldén fortsatte sin tjänst .Han bar sitt danska ordenstecken men var ovillig att tala om kriget .Han dog redan den 1 Juli 1867 av lungtuberulos.

År 2014 visades en dansk TV serie om kriget 1864.

Tidiga emigranter:Sophie Sager en stridbar kvinna del 3

Föredragshållerska och författare

Efter rättegången började Sophie arbeta aktivt för kvinnans frigörelse.hon höll offentliga föredrag först 1849 i Stockholm och Uppsala och de följande åren  besökte hon även Malmö, Göteborg och Köpenhamn.

Hon fick en hel del åhörare , mest unga män men möttes ofta  av frän kritik och hån då  hon var före sin tid och avvek från tidens passiva, goda kvinnlighet. Hon väckte anstöt genom sina aktiviteter , Sophie hade vågat göra det ingen annan före henne gjort, nämligen använda polismakten för att försvara sin rätt att slippa bli våldtagen.  Kanske ansågs hon även som framfusig då hon flitigt annonserade sina aktiviteter i pressen. Hennes litterära produktion var relativt liten och hennes talang ytterst bristfällig och snuddande vid pekoral. Bland hennes verk märks :  Emanciperade fantasier på vers och prosa (1850)   och Bilder ur lifvet eller Fosterbarnets afslöjade genealogi (1852).

Sophies program var inte revolutionerande .hon trodde på det konventionella äktenskapet men ville att kvinnor skulle få en ordentlig utbildning och ha rätt att röra sig fritt ute i samhället

Utan att behöva böja sig för onödiga konventioner eller bli ofredade.

Emigration och livet i USA

Sommaren   1854 utvandrade Sophie till USA. Hon seglade med barken Columbia från Hamburg tillsammans med 200 tyska emmigranter. Sophie anlände till New York den 5 Augusti 1854 Enligt anskomstlistorna för New York stod  hon angiven som sömmerska med sig hade hon ett två och ett halvt årigt barn ,om det var hennes eget barn eller om hon tagit med  ett barn för någon annans räkning framgår inte.
New York city  hade vid denna tid över en halv miljon innvånare

År 1855 gifte sig Sophie  med med den tyske  musikprofessorn  Eugene Adolphe Wiener (ca1813-1888) . I äktenskapet föddes 2 söner Gabriel (1856-1932) och Victor Bolivar  (1862-1932) Familjen bosatte  sig i New York för det mesta på olika adresser i Brooklyn
I Folkräkningen 1860 titulerades  Sophies make musikprofessor och 1870 tituleras han pianist och Sophie musiker.
Sophie gav ut skriften Woman’s Destiny and Man’s Duty (1861) och omkring 1878 separerade hon och hennes make. Vid mitten och slutet av 1880 talet höll  Sophie föredrag i olika ämnen bla kvinnosaken, ofta upträdde hennes piano spelande son Victor tillsammans med henne . År 1887 gifte sig Victor  med en enkel flicka som inte var god nog enligt Sophie som sade till lokaltidningen The  Brooklyn Daily Eagle  att han kunnat få en flicka vär 60 000 dollar. År 1888 dog Sophies make enligt tidningen anges han som ett original som ägnade  mycket av sin tid åt att fundera över en strategi  hur folk kunde undvika att krocka med varandra på gatan. 1893  föreslog  Sophie att passagerarfartyg som seglade  över haven alltid ska skulle  två och två för att i händelse av olycka kunna bistå varandra.

Begravning och död

Sophie Sager dog den 28 februari 1901 i sin bostad på 151 Jefferson Avenue  i New York enligt dödsattesten var hon  76 år gammal hon begravdes 2 dagar senare  vid sin makes sida på Greenwood kyrkogården. Enligt en  nekrolog d var hon en känd föreläsare
Ett år senare 26 februari 1902 hölls en minnesgudtjänst över henne i den Svensk-Amerikanska Bethlehem Lutheran church i Brooklyn av pastor J Jacobson.
Den sena minnesgudtjästen gav  förmodligen upphov till uppgiften att hon skulle dött 1902 . Sophies båda söner dog 1932 Gabriel var ogift ,Victor hade 4 barn som nådde vuxen ålder

Utskrattad av sin samtid framhålls Sophie Sager  idag ofta i feministisk litteratur som en förgrundsgestallt Dock  var hon enligt enligt sonen Gabriel emot kvinnlig rösträtt  Idag finns en Sophie Sagers gata i Enskededalen utanför Stockholm.