söndag 29 juni 2014

Första Världskriget Växjö och Småland del 2


En Kristdalabo i USA:s armé


Även om Sverige genom sin neutralitet aldrig blev direkt involverat i striderna i Första Världskriget var det ändå  Svenskar som stred i kriget. Den största gruppen var förmodligen de svenska emigranter som emigrerat till USA och som mer eller mindre frivilligt anslöt sig till den Amerikanska armén.

Bland dessa var Carl Edward Carlsson 1891-1985 från Kristdala i Kalmar län. Carl Edward
emigrerade 1912 till USA där han slog sig ner i närheten av Oneida i Illinois.
I april 1917 förklarade USA krig mot Tyskland och i december mot Österike-Ungern.
I juni 1917 mönstrades Carl Edward tillsammans med många andra unga män.Strax innan
midsommar 1918 kallades de in till utbildning i lägret Camp Grant nära Rockford ,Illinois.
Den nya värnpliktslagen i USA 1917 förpliktigade även de som påbörjat ansökningsförfarandet till att bli  medborgare att stå till arméns förfogande.Carl Edward blir amerikansk medborgare den 1 Augusti 1918 under tiden i Camp Grant. Inte alla i Rockfords trakten ville dra i strid  i juni 1917 arresterades 120 svenskar i Rockford för värnpliktsvägran.
Carl Edward sänds efter en kort utbildning  gick färden mot New York och därifrån vidare till Liverpool och från England med båt till Bordaux för att ansluta sig till resten av American Expeditionary Force (Amerikanska Expeditionskåren).

Delar av Carl Edwards fältutrustning hjälm ,fältflaska ,ränsel m.m.




Färden till krigskådeplatsen företogs i boskapsvagnar kompaniet inkvarterades i en bondgård strax
efter bröt spanska sjukan ut och större delen av kompaniet blev sjuka.Carl Edward och de få andra friska soldaterna  undslapp sjukdomen men sändes nu till fronten för att fylla i luckor efter förluster.Striderna vid fronten var hårda efter en vecka fanns bara  76 man av 265 av i kompaniet  kvar resten var döda eller sårade. Totalt var Carl Edward i första stridslinjen 4 gånger sammanlagt 28 dagar .Han tjänstgjorde huvudsakligen i 28 Infanteridivisionen 
Efter de hårda striderna kallade general  Pershing divisionen för sin "Iron division" (Järndivisionen).
Dokument rörande Carl Edwards tid i fält och bilder på honom i uniform.


Efter vapenstilleståndet den 11 November 1918 fick de amerikanska trupperna stanna kvar ytterligare 6 månader i Frankrike I Mars 1919 var man förlagda i Bagneux. demobiliseringen skedde utanför Le Mans och den 1 Maj anträddes återfärden med båt till Philadelphia Den  slutliga demobiliseringen .skedde 17 Maj i Camp Dix, New Jersey
Nedan Carl Edward och hans kamrater i 28 Infanteridivisionen i Bagneux i mars 1919
(Carl Edward är under den röda pilen).



Redan i september samma år beslutade Carl Edward att resa och hälsa på familjen hans passansökan är
daterad  8 oktober 1919 .Den  6 December for han från New York tillbaka till Sverige. han återvände efter en tid till USA och stannade där till 1930 talets början då han definitivt återvände till Sverige där han gifte sig och fick  2 döttrar han dog 1985 i Alsterbro. Mot slutet av sitt liv skrev han ner sina
upplevelser i första världskriget.


Carl Edwards döttrar har ställt sin fars  tillhörigheter till Kulturparken Smålands förfogande för utställningen. På bilden ovan syns döttrarna Iréne Enoksson och Ingrid Kronvall tillsammans med Kulturparken Smålands VD Lennart Johansson.

lördag 28 juni 2014

Första världskriget Växjö och Småland del 1




I år är det 100 år sedan ärkehertig Frans Ferdinand mördades i Sarajevo. En händelse som blev inledningen på den värsta katastrof som mänskligheten dittills hade skådat – Första världskriget. med anledning av detta har Kulturparken Småland en  utställning om hur krigsutbrottet   direkt och indirekt drabbade människorna i Växjö och Kronobergs län genom Livsmedelsbrist och dyrtid
Utställningen pågår till 11 november


Krigsutrbrottet rapporterades i den något tyskvänliga lokaltidningen
Smålandsposten




Sverige jämte de övriga Nordiska länderna förklarade sig neutrala .till skydd för neutraliteten
mobiliserades kort efter krigsutbrottet Beväringen och Landstormen in. De inkallades utrustning
var som synes inte av den senaste modellen. Trekantig filthatt av Karoliner modell hade nog varit
ett dåligt skydd mot kulor och granater och beväpningen lämnade också en del övrigt att önska.



Hösten 1914 fick landets kommuner rätt att inrätta Livsmedelsnämder.Från och med juli 1917 skulle en Livsmedelsnämd finnas i varje kommun. I Växjö inrättades en livsmedelskommite i December 1914 .det första sammanträdet hölls den 21 December I Februari 1916 ersattes den av en Livsmedelsnämd
Sista sammanträdet hölls 1921. De kommunala Livsmedelsnämderna hade bla till uppgift att Införskaffa de livsmedel som behövdes för kommunens försörjning att de lagrades och fördelades samt att se till att gällande föreskrifter bla för ransoneringar  följdes .
Här nedan en protokollbok för Växjö Livsmedels nämd från 1917.




Trots ransoneringar förekom matbrist  och livsmedelsspekulation så kallat "jobberi" speciellt svår var situationen vintern 1916-1917 . I samband med Den ryska februari revolutionen i mars 1917 förekom demostrationer och även hungerkravaller på flera håll i landet. I Växjö  samlades ibland kvinnor vid infarten till staden och stoppade böndernas kärror med livsmedel och följde dem in till staden för att se till att de såldes till stadens befolkning .Den 23 April höll  Arbetarna höll ett möte i Folkets Hus sedan tågade ca 1000 personer  till Stortorget där maskinist Ernst Johansson läste upp den  resolution mötet antaget för borgmästare Bergendahl  som tog emot resolutionen sedan sjöng man "Arbetets söner" varefter man hurrade för borgmästaren.
Här ett banér troligen använt vid demostrationen den 23 April 1917.





Den 22 april hade några ur Kronobergs regementes tolfte kompani vägrat att infinna sig till ett gudstjänstbesök ett 10 tal beväringar sattes då i förvarsarrest .Senare på dagen begav sig beväringar och en del personer från allmänheten till Västra folkskolan (nuv. Bäckaslövsskolan) där kompaniet var förlagt för att få de arresterade fria. Överste Cavallin beordrade beväringarna att återvända till kasernen folkmassan skingrades dock först efter att man använt "Militära påtryckningar".
Västra folkskolan som 1915-119 var provisorisk förläggning för 4 kompanier av Kronobergs regemente .